By Ingemo AB

1. Du väljer kläder (och miljöer) som tar bort fokus från barnet Barnkläder kan vara fantastiskt roligt. Kännas viktigt och personligt. Och visst kan det vara härligt med mönster och ränder. Men min filosofi när det gäller kläder i fotosammanhang är oftast att ”Less is more”. När jag fotograferar barn så är det ju den naturliga nyfikenheten och glädjen jag vill fånga. Glittret i ögonen, den busiga minen. Tröjor med tryck, mönster eller ränder tar mest bort fokus från barnet. Liknande tankar har jag har är vad gäller miljön och bakgrunden när jag fotograferar. Att min målsättning alltid är att ta bort sånt från miljön som tar bort fokus från barnet. Samma tips ger författaren och duktiga barnfotografen Eva Sjöberg i en intervju med rullavagn.nu: ”Det är vanligt att vi har en massa saker och sladdar framme som stör i bakgrunden. Plocka bort och skapa en ren bakgrund eller lyft fram detaljer som är intressanta” Källa: https://rullavagn.nu/blogg/sa-fotar-du-basta-babybilderna/ 2.

Jag hade min härliga systerson i studion för ett pågående fotoprojekt. Vid tillfället var den lilla herrn inte mer än 4 månader gammal och kunde inte sitta själv. När jag höll på med ljussättningen så fick min syster syn på den lilla svarta fåtöljen och satte ner honom i den på skoj. Såg direkt min chans att ta en annorlunda bebisfoto och lyckades verkligen fotografera honom precis innan han tippade lite åt sidan. Det gav i sin tur en illusion av att han faktiskt sitter där stadigt och avslappnat i stolen. Min hjärta tog ett litet glädjeskutt när jag insåg att jag verkligen hade fångat ett flyktigt ögonblick. Med skärpa och allt. Så här blev det: Ursprungligen publicerad här: Precis innan han tippade på sidan

Att ta porträttfoto utomhus är dubbelsidigt. Å ena sidan har du goda chanser få till riktigt fina bilder med hjälp av det naturliga ljuset. Å andra sidan kan det vara svårt att hitta rätt plats och ljusförhållanden. För att hjälpa dig lite på traven tänkte jag peka på de två vanligaste misstagen. Enligt min erfarenhet. (Och ja, jag har gjort - och gör fortfarande - dessa misstag.) 1. Porträttfoto i alltför skarpt solljus Ju mer ljus, desto bättre. Eller? Nej, inte i alla lägen. När du tar porträttfoto utomhus ska du snarare försöka leta upp ett "mjukt ljus". Undvik skarpa skuggor och platser där du nästan måste kisa med ögonen för att se. Jag tycker alltid att ljuset är som finast en stund innan skymningen. Och då tänker jag i första hand på den svenska sommarskymningen. När ljuset fortfarande är vitalt. Men ändå så där mjukt och magiskt. Ungefär som om himlen lagt en softbox framför solen. Det här porträttfotot tog jag en sommarkväll i juli. Tyckte ljuset blev mjukt och

Mitt i smeten, som en grön lunga i Göteborg city, ligger Trädgårdsföreningen. Här kan besökaren njuta av konstnärligt formade grönområden, fontäner, lekplatser, ett fantastiskt vackert orangeri och mycket annat. 1. Entrén Huvudingången till Trädgårdsföreningen har faktiskt två skyltar. Den ena är en elektrisk, neonblå. Förvisso fyller den sitt syfte, att synas. Men jag kan tycka att det är lite synd. Det sitter ju en helt fantastisk gjutjärnsskylt över grindarna in, som är som ett konstverk i sig. Varför valde man att göra så tro? 2. Våren Snillrika planteringar och ett och annat konstverk går att finna här. Direkt när man kommer in i parken så möts jag av denna vackra kvinna. Statyn ”Våren” av Gunnar Nilsson, som fick sin plats år 1950. 3. Fontän Du kan också njuta av bruset från fontänen framför Palmhuset. Är du botaniskt intresserad så är det en guldgruva att gå runt och läsa de små skyltarna med växternas namn och ursprung. Eller så kan du bara koppla av en stund och ta in s

Jag får ofta frågor från föräldrar om hur de ska ska välja kläder till barnfotograferingen. Lite förenklat resonerar jag så här: Kläder som drar bort uppmärksamhet från barnets ansiktsuttryck och ögon = mindre bra val Kläder som riktar fokus till barnets ansiktsuttryck och ögon = bättre val 1. Klä barnen i något de känner sig bekväma i Som fotograf kan jag ha en massa åsikter om vilka kläder jag tycker passar på bild. Och som förälder har du naturligtvis en uppfattning om vad du tycker att dina barn ser extra fina ut i. Men om barnet inte själv känner sig bekväm i kläderna så spelar det ingen roll. Det går inte att lura kameran. Om barnet känner sig olustig så kommer det att avspegla sig i bilderna. Du kan säkert hitta något som du tycker är fint och som barnet gillar. Ha i alla fall det som målsättning när du väljer kläder till barnfotograferingen. 2. Undvik tryck, text och stora mönster Det jag som fotograf i första hand vill fånga i ett barnfoto är förstås barnet. Barnets p

1. Poseidon Det är nästan lag på att fotografera Poseidon när du befinner dig på Götaplatsen. Faktum är att det finns knappast någon presentation av Göteborg som stad som saknar en bild på Poseidon. Mina barn älskar att vara här. Balansera på karets kanter och fantisera om den romerska havsgudens egenskaper. För några år sedan bodde vi på Eklandagatan i Johanneberg, och min äldsta dotter ville jämt gå ner och "leka vid pomfrejjjdon". 2. Konserthuset På Konserthuset är det alltid någon ny premiär eller spelning på gång. Här samsas finkulturen med pop, rock och andra spännande musikgenrer. Ett magnifikt ljudrum enligt många. Konserthuset är kanske mest välkänt som hemvisten för Göteborgs Symfoniker. 3. Stadsteatern Stadsteatern känns som en rolig och kreativ plats. Här kan du gå på lunchteater, lyssna på konserter i foajen, äta god mat eller, givetvis, gå på någon intressant teaterföreställning. Kolla in vad som är på gång just nu: http://www.stadsteatern.goteborg.s

För oss som bor i Göteborg har Slottsskogen en egen plats i hjärtat. Där har vi alla varit som små. Väntat på att sälarna ska visa sig i snålblåsten. Klappat grisar och getter i barnens eget lilla zoo. Suttit på en filt i gräset och fikat. Slottsskogen är vid första anblick kanske inte så mycket för ögat. Mest en massa stora grönområden och ett paradis för ankor och duvor. Men jag skulle vilja påstå att Slottsskogen är underskattat. Kanske för att vi är så vana vid att den bara finns där. Det är ju så. Ibland glömmer vi skönheten som finns nära inpå. För att vi ser den så ofta. Samtidigt är Slottsskogen väldigt stor. Här finns mycket att upptäcka. Men det tar en stund att ta sig runt till fots. (Möjligen är det därför som en av Göteborgs största uthyrare av Segways valt att placera sin verksamhet här...) Göteborgs kommun har gjort en bra sammanfattning av Slottsskogens styrka: Slottsskogen är en av Göteborgs största, äldsta och mest populära parker. Här finns stora gräsytor fö

Det började med att min dotter önskade sig en mantel. Pysseltokig som jag är, så gick jag lös fullständigt och sydde en mantel värdig en prinsessa. Vi har turen att bo väldigt nära Skansen Kronan. En vacker historisk fästning som kan få vem som helst att förflytta sig tillbaka i tiden. 200 trappsteg kan bli ett äventyr Min dotter älskar Skansen Kronan och sin nya mantel. Så det är inte svårt att övertyga henne om att ge sig dit för att ta lite bilder. Ska man fota en femåring, så kan man inte bara be henne posera och se avslappnad ut ;) Nej, när det gäller att fotografera barn, så ligger hemligheten i att liksom steg för steg leka fram resultatet. Så vi låter i fantasin den långa trappan upp till Skansen Kronan förvandlas till istrappan i Frost - filmen (...och ja, min dotter är galen i Disneys Frost). Och där någonstans börjar vårt äventyr. Nästan för verkligt Min dotter springer runt lite och vi leker och pratar, och jag fotograferar henne under tiden. När jag berättar att p

Brukar alltid tjata om hur kul det är att fotografera barn. Extra kul är det förstås när hela processen blir bra - från början till slut. Fick idag en jättefin recension på Google som jag vill dela med mig. Gjorde mig glad. Räckte gott för att lyfta den här dagen. Du kan läsa recensionen här: https://goo.gl/maps/gzQEXW32bd32 Här du läsa mer om barnfotografering: http://byingemo.se/barnfoto/ Se hela inlägget här: En glad barnfotograf med fem stjärnor

Jag har haft en av mina roligaste fotograferingar hittills. Fick en förfrågan om att ta cheesy barnfoto och familjebilder i sann 80-tals anda. Familjen skickade ett par ”inspirationsbilder” som de ville att jag skulle utgå ifrån och som de hittar efter att ha Googlat på " Awkvard Family Photos ". Som ni säkert förstår krävde den här familje - och barnfotograferingen en hel del planering :) Hårspray, mousse och tjusiga gula tröjor Så ramlar hela denna underbara familj in i studion. Två vuxna, tre stora flickor och en liten liten bebis. Hårspray, mousse, hårtänger och rosa rouge åker fram. Hela familjen är otroligt engagerad och ifrågasätter inga av de förslag som jag gav ger dem angående deras 80 - tals look. Till saken hör att de själva hade införskaffat likadana tjusiga gula tröjor. Och att pappan i familjen odlat mustasch bara för det här fototillfället. För att få ännu mer feeling i det hela så kör vi goa 80-tals låtar på hög volym medans plåtningen pågår. Och efter

Att vara yrkesfotograf är att pendla mellan en enorm glädje och lust att fotografera till stunder då det känns...ja "mindre roligt". Jag älskar verkligen att fotografera. För det mesta är det något av det bästa jag vet. Speciellt barnfotografering ger mig alltid ny energi. Men ibland dippar motivationen och då kan det vara bra med någon form av vägledning. Så hur håller man passionen vid liv? Här följer några handfasta tips. 1. Bara gör det Att "bara göra det" handlar om att fotograferandet ibland låser sig för att jag vill för mycket. Jag kan ibland känna att jag överanalyserar, både när jag ska fotografera och redigera. Vilket kan leda till att jag blir handlingsförlamad. Ett sätt att komma vidare är då att tänka " struntsamma om det blir dåligt...nu gör jag det bara ". På så vis brukar saker och ting lossna efter ett tag och utan att jag riktigt kan sätta fingret på det själv, så är det plötsligt roligt och inspirerande igen. 2. Ta roliga och

Ibland är det extra kul att fotografera. En liten underbar kille med mycket energi kom på besök i studion. Eftersom han är 1,5 år, så var min tanke att han skulle få röra sig fritt. Så inga pappersbakgrunder eller annat som stod i vägen. Vitt golv att springa på, framför en vit vägg. Ballonger, bollar och såpbubblor åkte fram, och en mycket populär gunghäst. Vi körde loss i 20 min. Han skrattade och hoppade runt efter bubblorna, lekte med ballongerna och bollarna och gunghästen. Sen var vi klara. Kvar satt jag, superglad med hela kameran full med livfulla bilder på ett lyckligt barn. Precis då vet jag varför jag tycker så mycket om att fotografera. Smakprov från fotograferingen: Se hela inlägget här: This is why I do it

För mig är det så viktigt att få med något personligt i bilden . Något som går att känna igen. Det kan, som jag skrev om i det här blogginlägget om att ta med favvisen , vara en sak, ett objekt - eller kanske ett klädplagg. Men det kan ännu hellre vara en blick, ett snett leende, en rörelse - något mänskligt som personifierar den jag fotograferar. Just med pappa var den här ambitionen ganska enkel att uppnå. För han har en ukulele hängandes i varje rum hemma OCH bjuder gärna på sig själv. Så jag bad honom helt enkelt att sätta sig på en pall i studion och spela en trudelutt. Det resulterade i flera glädjefyllda bilder, som tagna ur nuet. Det blev faktiskt som jag hade tänkt mig - och det är ju alltid roligt. Dessutom gick pappa härifrån väldigt förvånad över att han kunde bli så tjusig på bild. Läs originalinlägget här : En ukulele och lite skönsång

Experimenterade med ljus i studion idag. Ville röra mig mot något mer konstnärligt. Avskalat var ledordet. Har endast använt svart pappersbakgrund och en beutydish på höger sida - med lite bubbelplast över. Bjuder på en bild. Redigerat i Photoshop med Silver efex.   

Leta inte motiv, leta berättelser. Fundera inte på hur du tar den finaste bilden utan hur du skapar den bästa berättelsen.  ”Övning ger färdighet”… Vilken jäkla plattityd egentligen. Det fattar väl vem som helst. När det handlar om kameran hajar vi det instinktivt – om vi övar blir vi skickligare. Alla rattar och spakar kommer ju till slut att sätta sig i ryggmärgen. För varje timme med kameran övar vi upp vår känsla för ljuset, vilket objektiv vi ska välja, hur vi ska bemöta personer vi fotograferar, hur bruset ska hållas i schack, vilka kompositioner som funkar, när stativ behövs samt hur vi smartast exponerar. Hela tiden blir vi lite bättre. Övning, övning, övning. Blir vi riktigt skickliga kan vi ta jättefina bilder och få jättemånga gilla-klick på Facebook. Hurra! Uppdraget slutfört. Eller…? Exponera eller förmedla rätt? Fundera ett ögonblick på vad det är som ofta utmärker fantastiska fotografer. Ledtråd: Det är inte att de övat ihjäl sig på att alltid välja rätt slutarti