Fortsätt till huvudinnehåll

När övade du på ditt berättande senast?

Leta inte motiv, leta berättelser. Fundera inte på hur du tar den finaste bilden utan hur du skapar den bästa berättelsen.

 ”Övning ger färdighet”… Vilken jäkla plattityd egentligen. Det fattar väl vem som helst. När det handlar om kameran hajar vi det instinktivt – om vi övar blir vi skickligare. Alla rattar och spakar kommer ju till slut att sätta sig i ryggmärgen. För varje timme med kameran övar vi upp vår känsla för ljuset, vilket objektiv vi ska välja, hur vi ska bemöta personer vi fotograferar, hur bruset ska hållas i schack, vilka kompositioner som funkar, när stativ behövs samt hur vi smartast exponerar. Hela tiden blir vi lite bättre. Övning, övning, övning. Blir vi riktigt skickliga kan vi ta jättefina bilder och få jättemånga gilla-klick på Facebook. Hurra! Uppdraget slutfört. Eller…?

Exponera eller förmedla rätt?
Fundera ett ögonblick på vad det är som ofta utmärker fantastiska fotografer. Ledtråd: Det är inte att de övat ihjäl sig på att alltid välja rätt slutartid. Många av de största fotograferna är snarare otroligt skickliga på att berätta något med sina bilder. Att säga något. Väcka känslor. Förmedla.



Berättande är ingen medfödd egenskap
Och här kommer något viktigt som ofta glöms bort: Att vara duktig på att berätta är ingen medfödd egenskap. Att vara lång är en medfödd egenskap. Att bli tunnhårig när man närmar sig 40 är en medfödd egenskap. Men att vara duktig på att berätta är ingen egenskap, utan en färdighet. En färdighet som går att träna. Gör du det? Tränar du någonsin på din förmåga att berätta? Eller tänker du att det liksom kommer automatiskt? För alla har vi väl historier inom oss som vill ut?

Hur flummigt är det egentligen?
De flesta av oss tänker inte automatiskt på berättande som något som går att träna på. Det är ju lite svårt att beskriva i ord vad vi menar med ”en bra berättare”. Men allt är inte flummigt. En stor del går att bryta ned i mekanismer och strategier och färdigheter. Fråga bara en författare eller en filmmakare. De övar jättemycket på berättande. Dramaturgi, tempo, dynamik, karaktärsutveckling, tilltal, etc. Allt är såklart inte direkt översättningsbart till berättande med bilder, men det finns gemensamma principer i grunden.

Börja öva på ditt berättande idag
Så hur gör du? Hur övar du på berättande? Massa kloka hjärnor har förstås klurat på det. Men jag tror att första steget är medvetenhet. Att åtminstone reflektera över den delen av sitt fotograferande. Börja i den änden. Här får du en utmaning för din kommande fotopromenad: Leta inte motiv, leta berättelser. Fundera inte på hur du tar den finaste bilden utan hur du skapar den bästa berättelsen. Kämpa på! Ge inte upp bara för att det känns svårare än att plåta blommor i vägkanten med olika bländare. Det är bara för att du övat så lite på berättardelen.

Välj ett begränsat ämne i din närmiljö Svårt att komma igång? Bestäm ett ämne och gör en liten bildserie. Att berätta något med fem bilder kan kännas enklare än en enda bild. Låt oss säga att du väljer ”Mitt äppelträd”. Att bara plåta de fem snyggaste trädbilderna du kan få till är ofta en ganska klen berättelse. Det förmedlar väldigt lite till mig som betraktare. Vill du att jag ska förstå hur glad du är för alla goda äppelpajer trädet ger dig? Eller vill du att jag ska känna hur ledsen du blev när trädet angreps av mjöldagg? Eller något helt annat? Vad vill du berätta? Bara det faktum att du ställer dig frågan innebär att du har börjat öva. Sluta inte.

När övade du på ditt berättande senast? publicerades först på Moderskeppet.se

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Barnfotografering i Göteborg - välkommen till By Ingemo

3 Vanliga misstag när du fotograferar barn (och hur du kan göra istället)

1. Du väljer kläder (och miljöer) som tar bort fokus från barnet Barnkläder kan vara fantastiskt roligt. Kännas viktigt och personligt. Och visst kan det vara härligt med mönster och ränder. Men min filosofi när det gäller kläder i fotosammanhang är oftast att ”Less is more”. När jag fotograferar barn så är det ju den naturliga nyfikenheten och glädjen jag vill fånga. Glittret i ögonen, den busiga minen. Tröjor med tryck, mönster eller ränder tar mest bort fokus från barnet. Liknande tankar har jag har är vad gäller miljön och bakgrunden när jag fotograferar. Att min målsättning alltid är att ta bort sånt från miljön som tar bort fokus från barnet. Samma tips ger författaren och duktiga barnfotografen Eva Sjöberg i en intervju med rullavagn.nu: ”Det är vanligt att vi har en massa saker och sladdar framme som stör i bakgrunden. Plocka bort och skapa en ren bakgrund eller lyft fram detaljer som är intressanta” Källa: https://rullavagn.nu/blogg/sa-fotar-du-basta-babybilderna/ 2.

Precis innan han tippade på sidan

Jag hade min härliga systerson i studion för ett pågående fotoprojekt. Vid tillfället var den lilla herrn inte mer än 4 månader gammal och kunde inte sitta själv. När jag höll på med ljussättningen så fick min syster syn på den lilla svarta fåtöljen och satte ner honom i den på skoj. Såg direkt min chans att ta en annorlunda bebisfoto och lyckades verkligen fotografera honom precis innan han tippade lite åt sidan. Det gav i sin tur en illusion av att han faktiskt sitter där stadigt och avslappnat i stolen. Min hjärta tog ett litet glädjeskutt när jag insåg att jag verkligen hade fångat ett flyktigt ögonblick. Med skärpa och allt. Så här blev det: Ursprungligen publicerad här: Precis innan han tippade på sidan